Jesuses

en sak jag aldrig riktigt förstått är hur man kan gilla fanta.
eller okej, fine gilla fanta kan vemsomhelst göra utan att jag bryr mig, jag förstår bara inte grejen med kolsyrad apelsin.
så jävla vidrigt!
jag kommer ihåg när jag & sara drack vodka med fanta varje fylla för några år sedan. jag gillade det inte ens då men man var ju så okreativ när man började supa så det var pinsamt. nu skulle jag aldrig dricka något jag tyckter är äckligt.
då var man bara sugen på effekten man fick efter man klunkat i sig spriten, nu är det drickat man är sugen på.
haha, efter ett tag när jag och sara verkligen spydde av bara tanken på blandningen så började vi shotta det. uuuääää.
får dåliga vibbar av tanken.


en grej jag tänkte på var igår när jag såg söndagsparty...
när filip&fredrik frågade carson, kristin davies och charlotte om någon av dem någonsin använt frasen: "vet du inte vem jag är?" så sa kristin direkt ; no no no , strax efter kom carson med ett nej ..charlotte hakade ju såklart på i huvudskakandet men jag tycker fan det såg ut som att hon kollade på vad domskulle säga för att sen hålla med dom.


jag kunde inte sluta le imorse. strax efter sju var jag och mamma ute och rökte och hon påminner mig om att det är kort vecka. ledig tors& fre var de vackraste ord jag hört på länge! jag vill ösa på onsdag men vet inte vem jag ska ösa med..
jobbar iofs på kvällen då det är gih-kampen men det blir nog inte så länge.

nu ska jag göra klart mina arbetsprover. ska till nyckelviksskolan och lämna in dom imorrn.






helt sjukt vad jag byter ämne helt plötsligt.
det är så det ska va.

idag stod jag hela lunchen och portionerade, HELT SJÄLV!
Från 11-12.45 då lunchen dog ut. Men det var full rulle hela tiden och jag slängde ut ärtsoppa och pannkakor som att det var det jag var född till att göra.. jävligt stolt faktiskt över mig själv.
Dock hade jag svårt att säga till mamma att göra bakade potatisar och sallader..fast jag visst att det var hennes uppgift så kändes det skumt att ge henne order..men jag gjorde det iallafall och det gick fint som bara den.

efter jobbet svidade jag och mamma om till klackar och drog ut på stan.
slösade lite pengar på nödvändiga skönhetsprodukter och tog en öl.
nu är vi hemma och sitter med eurovisionsongsontest i bakgrunden.
har alltid sett ner på den skiten, alla låtar är lika omusikaliska och balladerna är stöpta i samma form. stråkar och någon kille/tjej som wailar tills dom skiter på sig.

imorgon är det äntligen fredag. har inte varit i min lägenhet sedan i torsdags.
ska dit och kolla läget imorrn, kolla igenom garderoben efter gamla bortglömda kläder och umgås med min inneboende Viktoria!

Jag älskar...och så menar jag verkligen älskar, att prata med Sara. Hon kanske inte alltid är så skarp , har hjärnan på pause, men ´på något sätt så går det ihop ändå. När hon inte orkar tänka så triggar hon mig och då blir jag helt plötsligt jätte tankspridd och spottar ur mig massa grejer jag inte ens visste att jag tänkte på.
ÅH FYFAN. Nu är det Slovakien och det låter skit. En tjej som skriker och en kille som stönar fram orden.

Imorrn ska jag färga håret, ha mitt nya läppstift med fägen "demon red" och vara allmänt het.
tack för denna pannkakstorsdag.

eller just ja.
jag har hört att jeppa skrivit en ny låt där han vill att jag ska ta honom tillbaka.
om jag ville ha någon tillbaka så skulle jag ringa den personen eller försöka få träffa denne.
Men nej , han är för feg för det. Fast vi levde så nära inpå varandra i  2 år.
Att man kan gå från den relationen till ingen är för mig en gåta.
Jag känner dock detta; är inte kär i någon, däremot lyckligt singel.
Träffar nytt intressant folk och saknar ingenting.
Kanske lite vänskap. Men den får jag aldrig tillbaka förränn han vill ha den med mig.
Men han klarar inte ens av att höra min röst i telefon.
Jag förstår smärta och säger inte att jag inte upplevt den själv , men varför ge upp allt om man en gång trivts?
Det tar såklart tid, men jag kan inte ens höra av mig och säga att jag finns kvar och min vänskap finns kvar närsomhelst.
Visst, det finns ouppklarade saker men jag känner att jag inte bryr mig längre för det tjänar ingenting till.
Vi är egna personer nu, så varför inte dela en dag då och då?

Fan att vi förlorade våran katt dock.
Min bebis. MIn Charles. Han svek mig mest.
Jag som smörade som fan med god mat!!!

Jaja. Over and out.